Back in business...
Mina vänner, frufrukten är åter i cyberspace. Efter en långhelg på vischan har jag nu återvänt till bredbandets underbara värld. Ett K56-modem gör ingen glad, den saken är säker. Mitt surfande i fredags (den enda dag jag orkade försöka) såg ut som följer:
KLICKA-vänta-vänta-vänta-vänta-vänta-KLICKA-vänta-vänta-vänta-vänta-vänta-KLICKA-vänta-vänta-vänta-vänta-vänta-KLICKA-vänta-vänta-vänta-vänta-vänta-KLICKA-vänta-vänta-vänta-vänta-vänta-KLICKA-vänta-vänta-vänta-vänta-vänta...Hur länge klarar man egentligen detta? Not very long, kan jag tala om...
En kort sammanfattning av mina bravader på hemmaplan följer.
Torsdag: Fika, promenera med vovven, läsa bok (SENT).
Fredag: luncha, promenera med vovven, shoppa, se "Casanova" på bio.
Lördag: se på hästhoppning (ja, IRL), umgås med familjen, promenera med vovven, umgås med vänner, dricka alldeles för mycket alkohol...
Söndag: vara bakis, mycket bakis! Åka X2000...
Jag och mina old time friends hade iaf väldigt kul på lördagskvällen, så jag antar att det var värt plågan dagen därpå. Tog en riktig barrunda, dvs besökte stadens båda uteställen! Tur att drinkarna bara kostar 54kr för en 4'a, här i storstan hade inte min ekonomi klarat en kväll av denna kaliber. Men hur kommer det sig egentligen att tequila kan verka som en himla bra idé vid midnatt, trots att man VET att det inte är det? Suck...
Det var en sliten lantis som blev hämtad vid tåget av El Mango. Denne var dock SÅ snäll mot sin oäkta fru. Han sa t.o.m. att jag var vacker! (Antagligen var han så glad att inte vara gräsänkling längre att hans syn tillfälligt försämrades, men ändå!) En sån frukt borde alla kvinnor ha när de är bakis!
Tid och datorer!
Förra veckan var inte min vecka kan man säga... Först hade jag inte tid att blogga så mycket och sen när helgen kom, då la vårt internet ned verksamheten. Nu sitter jag på jobbet och har inte tid igen... Sen ska jag åka till mamsen, där de kör på ett gammalt K56-modem...
Men snart mina vänner, snart är jag tillbaka!
Alla kvinnor borde ha en sån frukt!
Trött och sliten efter min konferens klev jag in genom dörren till lägenheten. Vad möter mig om inte åsynen av min mango med röda rosor i famnen... Vilken underbar herrfrukt man hittat!
Hybris och andras synder...
La Bionda har varit på konferens. (Därav tystnaden i hennes del av cyberspace.) En givande och intressant upplevelse, både rent jobbmässigt och egocentriskt. Alltid trevligt att få komplimanger och denna gång fick jag dels jobbrelaterade sådana (jag var duktig på this and that), dels rent smicker (många kommentarer att jag var SÅ snygg i håret). Egoboost big time!
Nu är det bara att sätta sig ned och vänta på smällen... Inte sjutton kan man få så mycket självförtroendebyggande input utan att hybrisdemonen kommer och slår en på fingrarna?
*Hajenmusiken tonar sakta fram från bakgrunden...*En annan intressant sak med konferenser är hur normalt smarta och logiskt tänkande personer, helt byter skepnad när det är dags för middag och pub. Att det kanske inte är en höjdaridé att dricka en större mängd alkohol (och då menar jag verkligen
mycket) och vara uppe till 03, när man ska sitta på en konferens (med start 08.30) i NIO timmar nästa dag, är ett faktum som helt ignoreras. Trots att dessa människor har varit på otaliga konferenser tidigare! Själv har jag inte varit på riktigt så många, men man tycker att om man gjort samma misstag ett par gånger, borde man ha
lärt sig något av det. Men icke...
Nu är det visserligen ganska underhållande att följa partydjurens väg under kvällen och nästkommande lååååånga (om man frågar dem) dag, så jag ska väl inte klaga. Ett gott skratt förlänger ju livet!
Tro nu inte att jag
alltid är så himla präktig som jag låter! På mitt förra jobb ägnade jag mig mer åt partajande med kollegor och har tillbringat många långa timmar på jobbet med bultande huvud och/eller sömnbrist. Därför ser jag mitt nuvarande konferensbeteende (minimalt med alkohol och minst sex timmars sömn) som överlevnadsinstinkt.
Blond kanske, men inte korkad... ;-)
Livets små mysterier...
För det mesta kan jag acceptera att saker och ting inte alltid går att förklara, men det finns en del återkommande händelser som stör mig. Småsaker kan tyckas, men oj så irriterande det kan vara!
Det senaste i raden är kopplingen mellan min stol och min telefon. Måndag-onsdag har vi haft hyfsat mycket att göra, men idag är det lugnt och då uppträder lågsäsongsfenomenet igen: Det kan vara tyst på telefonen under lång tid, men om jag lämnar min stol så ringer det. Hur hänger detta ihop? Har företagsledningen kopplat in nån slags mätare i min sits? När den understiger ett visst värde (ngt som indikerar att jag inte länger sitter), så kopplas ett samtal fram. Eller är det så att mitt tålamod har en viss gräns och att detta sammanfaller med intervallet på de samtal som kommer?
Hur som helst, faktum kvarstår. Sitter jag ned, ringer det sällan. Går jag iväg för att prata med nån, hämta kaffe eller dylikt, då ringer det nästan omgående. Nån teori?
Man hade iaf Otur med vädret!
Är inflyttad nollåtta sen åtta år och trivs väldigt bra i storstan. Har ju t.o.m. hittat ett alldeles ypperligt mansexemplar här, så det är nog ett safe bet att anta att jag blir kvar här på östersjökusten.
Men ibland blir man SÅ trött på Stockholm och dess väder. Ibland längtar jag till Västergötlands inland och dess något mer förutsägbara väder. Är det kallt, så fortsätter det vara kallt. Är det regnigt, så fortsätter det vara regnigt. På landet ändrar man inte på saker hur som helst.
Men HÄR! Här följer vädret storstadspulsen, konstant förändring utan förutsägbarhet! Ena dagen snöstorm, nästa tö, sen 10 minus igen, sen.. tar aldrig slut! Igår frös jag jag nästan låren av mig vid en promenad ute. Idag är det gråmulet med bara nån minusgrad. Resten av veckan ska innehålla; regn, sol, molnigt, plusgrader och minusgrader. Come on! Give us a break!
Bundis med en ikon!
Gillar att göra tester. Såna där triviala nonsenstest som egentligen inte säger nånting, men är väldigt roliga! Det senaste hittade jag hos Virvla. "Vilken världsledare är du lik?" Svarade på 27 frågor och fick svaret att den ledare som jag var mest lik var... håll i er nu... MODER THERESA!
Tvivlar på att det är det svar som min nollåtta skulle ge. Vissa dagar kanske. Som igår när jag fixade filt och te åt honom. Men inte alla dagar... Å andra sidan, jag tror faktiskt inte att moder Theresa var ett helgon hela tiden. Speciellt inte i sina yngre dagar. Även hon måste ju ha haft PMS, stressigt på jobbet eller varit sjuk ibland! Faktiskt...
Voilà!
Det färdiga resultatet...
Nu kanske jag kan få lite annat gjort idag!
Fast i träsket igen...
Det är många år sen sist. Har lyckats att stå emot, även om jag sneglat längtansfullt ibland. Har tänkt att det är för dyrt och tar för mycket tid. Bäst att låta bli, jag vet ju hur det blir...
I måndags åkte jag dit! Var inne på Stadsmissionens secondhandbutik (Smulorna) och där låg det: PUSSLET! Såg så litet och oskyldigt ut, bara femhundra bitar. Kartongen var fräsch och påsen med bitarna var nogrannt igenstängd. Det syntes att det här var ett pussel där åtminstone 490 av 500 bitar skulle finnas. Fin bild var det också, ett sagoslott med tinnar och torn. Tror att det ligger i Tyskland nånstans.
Stod med det i handen ett tag. Övervägde konsekvenserna av att köpa det. Tänkte att jag kanske blivit mognare med åren, att ett pussel inte behöver göra mig asocial längre. Att jag kan ha ett pussel liggande på bordet utan att ägna all min tid åt det...
Det som avgjorde var priset, 20kr. Fyra öre per bit... Inte mycket att fundera på! 20kr till de hemlösa, ett pussel till mig.
Detta var i måndags. Pga uppbokad kalender har jag lyckats undvika det hela veckan, ända till igår. Sambon och jag skulle kolla på film hade vi sagt, Gangs of New York gick på TV'n. Sen ändrade vi oss efter att ha läst en recension i DN och istället skulle vi se en annan film som började en timme senare. Sambon satte sig framför datorn, jag tog fram mitt pussel. Klockan var då 21.oo. Som tur var pusslar jag på bordet framför TV'n så jag kunde kolla på (eller snarare lyssna till) filmen samtidigt som jag pusslade, för nu var jag fast! Klockan 02.30 började sambon prata om att sova, han skulle upp kl 9 nästa dag. Då satt jag fortfarande med mitt pussel...
Det tog ganska mycket viljestyrka att resa mig upp från soffan, jag hade ju inte så mycket kvar, men jag gjorde det! Stolt!
Ska sätta mig och göra klart det nu. Tur att man bara köpte ett som var på 500 bitar, det fanns ju upp till 2000... När jag är klar låter jag det ligga en dag, sen åker det ner i kartongen och skänks till Smulorna igen. Det är processen, inte resultatet som är viktigt. Men för att ge bort det, måste jag gå in i butiken. Och där finns det fler pussel, större pussel, många pussel! Jag vet att det är kört, jag kommer att köpa ett till. Nu när jag har testat igen, finns det ingen återvändo...
Voff!
Cissan (
http://cissan.blogg.se) hade gjort ett test där man fick reda på vilken hundras man liknade. Skojigt tyckte jag och testade genast! Fick följande resultat:
"No bones about it, you're an adventurous
Scottish Terrier. Fearless, feisty, and always up for a challenge, you like having things your way. Some people might even label you stubborn or headstrong. But we know you're just ambitious and motivated. (Being misinterpreted is such a trial, isn't it?) Besides, your can-do attitude serves you well when facing challenges at work or in your personal life. No job is too big, and absolutely no obstacle is going to stand in your way. You're always ready, willing, and able to rise to the challenge. A loyal, caring friend, you choose your pals very carefully, then stick by them through thick and thin. Woof!"
Stämmer riktigt bra faktiskt. Både det positiva och det där ang att vara headstrong...
The cruise...
Ehhh... Finlandsbåtar är ett kapitel för sig, så är det bara. Hände en del underliga och roliga saker på kryssningen, men jag tror jag överlåter de smaskiga detaljerna till El Mango... (Jag är lite lat, I know.)
Mrs Mango (tack Virvla, underbart uttryck!) var mindre nöjd med atmosfären i a la carte restaurangen, men i övrigt njöt hon av herrfruktens sällskap. Mysigt!
Party on!
Ikväll ska jag och El Mango ut på böljan blå. Ett dygn tillsammans, bara vi... Ja, de andra 2498 personerna också. Fartyget är nämligen fullbokat, mycket fashinerade.
El mango och jag fick en ny resa gratis vid förra kryssningen, så vi tänkte why not? Lite mysmys är aldrig fel. Inte taxfree heller för den delen...
På matfronten blir det a la carte ikväll och buffé i morgon. Blir väl antagligen en del alkohol och dansgolv under nattem, så då känns det mer rätt att njuta av finmaten innan detta och gå på kaloribomben i morgon. När smaklökarna är bedövade och magen skriker "bakismat, bakismat", då är ju en buffé helt perfekt!
Äsch, va säger jag? Vi ska ju bara äta en "Lady & Lufsen"-middag och sen sova tidigt, självklart!
På en finlandsbåt? Yeah right...
Envishet!
Lite inledningsinfo: Jag arbetar på en kundtjänst hos ett företag som säljer varor till fristående butiker.
Kund ringer: Hej, jag heter så och så och ringer från den butiken.
Jag: Hej!
Kund: Vi har kundnummer 012444.
(vet inte om det var exakt de siffrorna, men vi låtsas det.)Jag: Tyvärr, det är inget kundnummer. Ert kundnummer måste vara fem siffror, och börja på en tvåa.
Kund: Vårt kundnummer ÄR 012444.
Jag: Eh... Det kan det tyvärr inte vara, alla våra kundnummer är femsiffriga.
Kund: Men, vårt kundnummer ÄR FAKTISKT 012444. Det står det på fakturan jag fick från er!
Jag: Jaha... Men vi har inga kundnummer som börjar på en nolla, det måste börja på en tvåa.
(Nu börjar jag bli lite förvirrad , jag vet att jag har rätt, men han är väldigt påstridig och jag vet ju att han är kund hos oss.)Kund: Det STÅR klart och tydligt på min faktura att vårt kundnummer ÄR 012444!
(Nu börjar han låta väldigt irriterad.)Jag:
(För att lugna ned honom.) Jag söker efter ert kundnummer under tiden. Vad ville du beställa?
Kund: Beställa?
Jag: Ja... Eller du kanske hade en fråga ang fakturan?
Kund: Nej, jag vill förlänga mitt abonnemang.
Jag: Eh... Ursäkta?
Kund:
(Nu riktigt uppe i varv.) Du verkar ny, har du jobbat länge?
Jag:
(Börjar bli riktigt irriterad.) Två år!
Kund: Och inte kan förlänga abonnemang? Hmpfr...
Jag: Men vi har ju inga abonnemang!
(Uppgivet...)Kund:... Eh... Var har jag kommit?
Jag: Till företaget Så och Så!
Kund:... eh...GAPSKRATT! (M
en hjärtligt sådant...)Jag: ...
(Sitter som ett fån...)Det visar sig att kunden inte alls skulle ringa till oss, men slog ett kortnummer och pratade med nån annan i butiken under tiden den automatiska välkomstmeddelandet spelades upp. När han sen hörde mig svara kundtjänst, trodde han att han kommit rätt. Han bad så mycket om ursäkt för sin otrevliga attityd och vi la på med ett skratt.
Vad vill jag säga med detta? Egentligen ingenting, det var bara lustigt hur det kan bli och jag fick mig ett gott skratt även idag!
Nu igen!?!
Det ÄR synd om mig, verkligen! Var ju krasslig i förra veckan och nu har jag feber igen... Why me? För det första har jag en massa inplanerat som jag inte vill missa. Träningen ikväll går ju bort, i morgon är det bla fika med en kompis som jag inte sett på jättelänge. Vill INTE bli sjuk!
Om jag upprepar detta tusen gånger, hjälper det? Antagligen blir jag väl hes och förvärrar situationen. SUCK!
Världsherravälde!
Eller kanske jag ska kalla det kvinnovälde med tanke på El Mangos inlägg ang den manliga normen....
Må så vara, men jag tog makten över världen idag! Världskartan jag la in här på bloggen hade brett ut sig så att min profil hade försvunnit och min existens hotades (en aning överdrivet kanske, men jag gillar drama!). Men nu har jag tagit makten igen! Tryckte visserligen ihop den så till den milda grad att Indien liknar ett skrumpet plommon, men I rule!
Tänk så lätt det är boosta sitt självförtroende! ;-)
Man är ju modemedveten...
Hänger på den nya trenden som jag spanade in hos El Mango, som hittat det hos Virvla som...
Det enda som jag kan konstatera från den här kartan är att Sydamerika, Afrika och Asien är otäckt tomt. El Mango, when do we go?
create your own visited countries mapor
vertaling Duits Nederlands
Förändringens vindar...
Oj oj oj... Här händer det grejer! Häromdagen lyckades jag fundera ut hur man la en besöksräknare på bloggen och nu ett foto! Undrens tid är inte förbi! Var lite osäker på om ett foto var the right way to go, men jag blev inspirerad av Cissan (du vackra kvinna!)
http://cissan.blogg.se/index.html.
Känns så trevligt att mötas av ditt leende när man knatar in genom dörren till din blogg!
Sist jag la ut ett foto på mig själv på nätet, slutade det med att jag fick El Mango som sambo. Har inga planer på att byta ut honom (ledsen tjejer), men man kan ju se det som att jag har goda erfarenheter...
Stort tack till mikebike för hans tekniska support! (
http://bloggfrossa.blogspot.com/)
Nyårsklockorna ringde...
... i mina öron när jag skulle lägga mig igår kväll. Var nere i parken för att titta på fyrverkerier, vilket oväsen! ONT i öronen fick man! Men vackert var det! Folk är inte kloka dock. Tidigare på kvällen var det några som avfyrade raketer en meter utanför vårt fönster! Hjälp!
Själva hade vi några småisar med oss, 08'ans kompis Londonbon hade med sig dessa. Roligast var de små raketerna som såg ut som 2cm långa getingar. Man fjuttade på och slängde iväg dem. När de s.a.s. "exploderade" flög de i väg som en insekt på anabola rakt upp i luften. Ja, hade man tur flög de rakt upp. Några kom nervöst nära våra mössor, men roligt var det!
En annan intressant händelse skapad av Londonbon var skridskobanan i köket. Han fick i uppdrag att steka fläskfilén som legat i marinad (OLJA) under eftermiddagen. I detta arbete skapade han ett icke förut skådat stekos och då vi saknar en ordentlig köksfläkt lade sig oset till slut på golvet. Detta insåg vi när vi senare kom ut i köket och börjde kana runt på den oljehinna som låg där. MYCKET fashinerande! Torkade golvet (och köksluckorna) idag, men det gick inte bort ordentligt ändå. Får ta en sväng till med moppen ikväll. Precis vad man vill ägna sig åt på nyårsdagen... Tur att köttet var gott i alla fall!
